Ett år snart..

Som jag bott i denna lägenhet och levt som ensamstående mamma till en tonårsdotter. Levt singel 1,5 år och njutit faktiskt utav det, kan träffa vem jag vill när jag vill. Har haft en person nästan lika länge som jag träffat från och till, relationen har väl inte utvecklats mer än att vi ses när vi har lust.. Han har väl gått ett steg längre och kollat upp mitt telefonnummer dock men på nå annat plan så har det inte hänt så mycket. Skulle han vilja mer så skulle jag nog bli oerhört glad men det känns inte som det kommer att ske. Så jag njuter av singellivet istället. 👌 Finns massa teorier om varför han inte tar ett steg längre, men jag orkar inte lägga energi på varför. Bara inse att han är väl inte så intresserad utav mig så han vill ge det en chans. Jag har inte tid med kärlek heller, har så mycket annat i mitt liv som tar min tid också. 
Så kärlek får komma när de kommer istället..
Tjingeling.. (null)